Skip to main content

Hur brådskande är bostadsbehovet och prioritetsklassificering

När man bedömer hur brådskande bostadsbehovet är kan man beakta bostadssituationen i kommunen, antalet personer som söker bostad och vilka sökande som har den svagaste ställningen.

Följande prioritetsklassificering är avsedd att användas flexibelt:

1. Mycket brådskande bostadsbehov

Mest brådskande bostadsbehov, alltså mycket brådskande bostadsbehov har till exempel en sökande som är bostadslös eller i motsvarande situation.

En person anses bostadslös om denne:

  • bor utomhus

  • bor i utrymmen som inte är lämpliga som bostad,

  • bor på natthärbärge eller motsvarande tillfällig inkvartering,

  • bor på institution på grund av avsaknad av bostad eller som inte kan lämna en institution av den anledningen

  • har boendeförhållanden som kan jämställas med ovan nämnda förhållanden.

Som bostadslös betraktas också en familj vars familjemedlemmar

  • bor åtskilda

  • tillfälligt bor på resandehem, hotell, hos släktingar eller bekanta

  • bor på mödra- eller skyddshem

  • bor i krisbostad eller annan tillfällig inkvartering.

Därtill kan sökande anses vara i mycket brådskande bostadsbehov bland annat om personen:

  • efter myndighetsbeslut är förpliktad att flytta ut ur sin bostad utan att ha gjort sig skyldig till något

  • blir bostadslös för att bostaden ska rivas

  • har en mycket trång lägenhet, mer än tre personer per rum, om man inte räknar med köket, eller högst 10 m2 per person eller

  • ska flytta till en ort där personen har fått anställning eller studieplats.

2. Brådskande bostadsbehov

Man kan anse att bostadsbehovet är brådskande hos ett sökande hushåll

  • som har sagts upp från den nuvarande bostaden,

  • som har en familjemedlem med en kronisk sjukdom eller skada som enligt läkarintyg kräver ett hälsosammare eller lämpligare boende,

  • för vilken ordnandet av bostad gör en av socialvårdens stödboendeplatser lediga,

  • som har familj och bor som underhyresgäst, i en kollektivbostad eller ett gemensamt hushåll,

  • vars nuvarande bostad är för trång: över 2 personer per rum, utan att köket räknas som rum, eller högst 15 m2 per person

  • där personerna ska skiljas eller enligt domstolsbeslut dömts att avsluta samlevnad och det som hindrar personerna från att flytta isär är bristen på bostad,

  • som är en person utan familj och utan självständigt boende eller

  • som har ett annat skäl till bostadsbehov som kan jämföras med dessa.

3. Bostadsbehov

Man kan anse ett hushåll ha bostadsbehov bland annat om

  • bostaden har bristfällig utrustning,

  • bostadsbehovet beror på konflikter inom familjekretsen,

  • de nuvarande boendekostnaderna är klart för höga i förhållande till familjemedlemmarnas inkomster och förmögenhet,

    • hushållet består till exempel av svårsysselsatta, om orten ska anvisa en fritt finansierad hyresbostad som är förmånligare än en ara-finansierad bostad,

  • arbetsvägen är lång och obekväm,

  • personerna i hushållet håller på att bilda familj och saknar gemensam bostad,

  • den nuvarande bostaden är för trång: fler än en person per rum, om köket inte räknas som rum,

  • bostaden är olämplig på grund av skiftarbete,

  • den nuvarande bostaden är otillfredsställande av annan orsak.

Annat att beakta

Om den bostadssökande har flera faktorer som ökar bostadsbehovet ska det tas i beaktande i valprocessen. Dessutom beaktar man den tid som de bristfälliga boendeförhållandena har varat.

JavaScript errors detected

Please note, these errors can depend on your browser setup.

If this problem persists, please contact our support.