Även så kallade speciella befolkningsgrupper, som behandlas på den här sidan, kan söka hyresbostad:
familjer inom barnskyddet och ungdomar i eftervård,
gravt handikappade personer,
invandrare
flyktingar och asylsökande
romer
studerande
frigivna fångar.
Sökande är jämlika
Alla sökande i behov av en bostad är jämbördiga. Det faktum att en sökande tillhör en speciell befolkningsgrupp får inte leda till en mindre gynnsam behandling eller påverka möjligheten att få en bostad till exempel så att det skulle ta oskäligt mycket längre tid att få en bostad.
Enligt diskrimineringslagen är myndigheterna skyldiga att i all sin verksamhet främja likabehandling på ett målinriktat och planmässigt sätt. Även utbudet av bostäder och valet av hyresgäster ska främja likabehandling av de sökande.
I utbudet av bostäder och valet av hyresgäster ska de sökandes jämlikhet samt samarbetet mellan olika aktörer och myndigheter främjas.
Diskriminering är förbjudet
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som gäller den enskilde som person bland annat i fråga om utbudet av eller tillgången till boende i andra förhållanden än mellan enskilda personer.
Förbudet mot diskriminering övervakas av diskrimineringsombudsmannen och diskriminerings- och jämställdhetsnämnden.
Samarbete mellan olika aktörer och myndigheter
Samarbete mellan olika aktörer och myndigheter är viktigt. Samarbetet mellan bostads- och socialmyndigheten samt hyresbostädernas ägare är särskilt viktigt när det är fråga om en sökande som riskerar att diskrimineras. Målet med samarbetet är att förbättra sökandens möjligheter till en bostad som lämpar sig för livssituationen och främja integrationen i samhället.
Bostadsbehövande som faller inom ramen för barnskyddet
Om behovet av barnskydd har uppstått på grund av avsaknaden av en bostad eller bristfälliga boendeförhållanden – uttryckligen i denna ordning, har den sökande enligt barnskyddslagen subjektiv rätt till en bostad eller åtgärdande av boendeförhållandena subjektiv rätt till en bostad eller åtgärdande av boendeförhållandena (barnskyddslagen 417/2007, 35 §).
Välfärdsområdet kan ordna klientens boende genom normalt hyresboende eller genom stödboende i enlighet med socialvårdslagen i sådana fall där det har upptäckts en särskild orsak till detta i klientförhållandet.
Gravt handikappade personer
Om en gravt handikappad person behöver service för att klara av vanliga livsfunktioner, ska välfärdsområdet ordna serviceboende för hen. Särskild skyldighet att ordna serviceboende eller personlig assistans behövs dock inte, om öppenvårdens åtgärder inte räcker till för att trygga tillräcklig omsorg.
Serviceboende för gravt handikappade är förpliktande enligt 8 § i handikappservicelagen (380/1987). Den nya lagen om funktionshinderservice träder i kraft den 1.1.2025.
Invandrare
Till en ara-bostad kan väljas en person som kan jämställas med en finsk medborgare. På sidan Vem kan få en ara-bostad finns information om vem som kan jämställas med en finsk medborgare.
Invandrare kommer till Finland bland annat på grund av arbete, studier och av familjerelaterade orsaker. Därtill kommer flyktingar och asylsökande till Finland från utlandet. Vem som kan jämställas med en finsk medborgare beror till exempel på sökandens utgångsland och uppehållstillståndets varaktighet.
Flyktingar och asylsökande
Riksdagen beslutar årligen hur många kvotflyktingar Finland förbinder sig att ta emot. De flyktingar som väljs inom kvoten placeras inte på mottagningscentraler i Finland, utan de placeras direkt i de kommuner som ska ta emot kvotflyktingarna.
Asylsökande placeras först i huvudsak i förläggningar för asylsökande. Migrationsverket beslutar om en asylsökande får uppehållstillstånd i Finland.
När en asylsökande har fått uppehållstillstånd av Migrationsverket på grund av internationellt skydd kan han eller hon med handledning från de regionala myndigheterna (NTM-centralerna) och mottagningscentralernas personal söka bostad och hemort (kommunplats) åt sig själv. Andra asylsökande som har fått uppehållstillstånd handleds av mottagningscentralernas personal när de söker bostad och hemort.
Tillfällig inkvartering av asylsökande eller personer som fått tillfälligt skydd i tomma ara-bostäder
Ara förhåller sig positivt och flexibelt till att det tomma ara-bostadsbeståndet utnyttjas för inkvartering av asylsökande eller personer som får tillfälligt skydd.
Tomma ara-bostäder kan användas som mottagningscentral eller som vanlig bostad för tillfällig inkvartering av asylsökande eller personer som fått tillfälligt skydd. För detta behövs dock ett beslut om tillfällig ändring av användningsändamålet. Beroende på låneformen kan beslutet fattas av Ara eller kommunen.
I praktiken inleds ärendet av samfundet som äger hyresbostäder och som lämnar in en ansökan om ändring av användningsändamålet beroende på objektets låneform antingen till Ara eller till den kommun där objektet är beläget.
Om det är fråga om ändring av användningsändamålet till något annat än boende för ett litet antal bostäder, kräver ara inte att arava- eller räntestödslånet betalas tillbaka eller att staten befrias från borgensansvaret.
Boende efter beslut om uppehållstillstånd
En person som efter fått ett minst ettårigt uppehållstillstånd kan ansöka om en ara-bostad med hyresavtal på vanligt sätt. Personen kan också ansöka om bostad på den privata hyresmarknaden.
Romer
Romerna är en etnisk minoritet som har grundlagsenlig rätt till sitt eget språk och sin egen kultur.
Beaktande av seder i anslutning till den romska kulturen i valet av hyresgäster
De seder som hör till romernas kultur kan i mån av möjlighet tas i beaktande vid valet av hyresgäster. Dessa ersätter dock inte medborgarnas individuella grundrättigheter som individer enligt grundlagen, diskrimineringslagen och andra lagar som rör boende. Att välja hyresgäst utgående från det flyttillstånd och den skyldighet att flytta på sig som hör till den romska kulturen står i konflikt med grundlagen, diskrimineringslagen och lagstiftningen om val av hyresgäster.
Om kommuner och allmännyttiga samfund har beviljats anskaffningslån av ara för att skaffa bostäder åt romer, har romer företräde till dessa.
Samarbete i frågor som gäller romernas boende
Det är emellertid viktigt att lösa frågor som berör romers boende på lokal nivå. Samarbetet mellan kommunernas bostads- och socialmyndigheter, företrädare för hyreshusens ägare och romer spelar en viktig roll. Delegationen för romska ärenden har också i uppgift att utveckla samarbetet mellan romer och myndigheter samt att främja jämlikhet och arbete mot diskriminering.
Som ett led i genomförandet av det politiska programmet för romerna har miljöministeriet låtit göra utredningen Romanien asuminen ja yhdenvertaisuus (Romernas boende och jämlikhetsaspekten, på finska) (2012). I januari 2018 publicerades en uppföljningsutredning, i vilken problem i anslutning till romernas boende och jämlikhet i relation till huvudbefolkningen och inom den romska gemenskapen. Utredningen producerade uppföljningsinformation om jämlikheten i fråga om romernas boende har utvecklats och om man genom de vidtagna åtgärderna har uppnått den önskade utvecklingen.
Minoritetsombudsmannen (från 1.1.2015 diskrimineringsombudsmannen) gjorde år 2014 utredningen Erilaisena arjessa (Annorlunda varje dag, sammanfattning på svenska) om romernas erfarenheter av diskriminering. Boende är ett tema i utredningen eftersom romer aktivt kontaktar diskrimineringsombudsmannen angående misstankar om diskriminering som berör boende.
I broschyren Haetko vuokra-asuntoa (Söker du efter en hyresbostad, på finska), som publicerats av Ara, har man samlat information om val av hyresgäster och boende som är relevant för romsk kultur.
Studerande
Studentbostäderna har byggts med hjälp av arava- och räntestödslån samt med eget kapital och investeringsstöd. Bostäderna är avsedda för personer som deltar i en utbildning som berättigar till studiestöd enligt lagen om studiestöd.
Sådan utbildning är
högskoleexamen och vetenskaplig påbyggnadsexamen
särskilt program för yrkesinriktad kompletteringsutbildning
yrkesinriktad grundläggande utbildning och tilläggsutbildning samt
gymnasiets läroplan.
Bostäder kan också hyras ut till studerande som avlägger en del av ovannämnda utbildning inom ett kortvarigt läroavtal. Man kan ansöka om bostad och går inte miste om den även om utbildningen som följer lagen om studiestöd skulle ändras till en kortvarig läroavtalsperiod på högst 12 månader som en del av examen.
Då man väljer hyresgäster till studentbostäder utgår man från de uppgifter som angetts på ansökningsblanketten. De som ansöker om en studiebostad behöver inte foga utredningar till ansökan.
Bostadsbehovet är den tyngst vägande grunden vid val av hyresgäst och studerande som flyttar från annan ort kan ges företräde på orten där läroanstalten är belägen.
Då man jämför inkomster beaktas de inkomster man är medveten om då ansökan görs och som fortgår under studietiden. Inkomsterna meddelas på ansökningsblanketten. Inkomsterna beaktas inte om den studerande slutar sitt förvärvsarbete på grund av studierna.
Den sökandes förmögenhet bör beaktas som en faktor som påverkar jämförelsen mellan de sökande. Det är meningen att boendet i en studentbostad ska vara tillfälligt. Detta innebär att man vid valet av hyresgäster kan avvika från villkoren som gäller förmögenhet.
Studentbostäder kan under läroanstalternas lov också användas för inkvartering av hotelltyp. I Ara behöver man inte längre ansöka om separat ändring av användningsändamål för tillfällig inkvartering.
Utbytesstuderande
Till Finland anländer varje år utbytesstuderande, som studerar i Finland under en kortare tid än ett år. Dessa utbytesstuderande kan bäst garanteras studentbostad genom att läroanstalterna reserverar en bostadskvot året runt av bostadsägarna. I hyresavtalet med utbytesstuderande kan man avtala att den hyresförlust som boendetid för utbytesstudier som är kortare än ett år och det att kvotbostäderna står tomma medför allokeras på de hyror som uppbärs av dem. Alternativt kan läroanstalterna och de som äger studentbostäder komma överens om att läroanstalterna ersätter ägarna för dessa kostnader eller en del av dem, varvid förlusten inte allokeras på hyrorna.
Man måste dock alltid ge utbytesstuderande en chans att ansöka om studentbostad via den normala studentbostadssökningen, då den hyra som uppbärs för bostaden inte är högre än normalt. Dock har utbytesstuderande inte samma garanti för att få en bostad som med ovan nämnda ansökan om kvotbostad. De som äger studentbostäder måste tydligt informera internationella forskar- och utbytesstuderande om ansökningsförfarandena för kvotbostäder och vanliga studentbostäder samt om grunderna för bostädernas hyror.
Frigivna fångar
Fångarna friges ofta utan bostad och det kan vara svårt att få en bostad. Situationen för en fånge som friges i valet av hyresgäster till Ara-bostäder bedöms enligt samma kriterier som för andra bostadssökande. En fånge som friges utan bostad har ett mycket brådskande bostadsbehov enligt prioritetsklassificeringen.
Fängelsebakgrunden får inte ställa sökanden i olikvärdig ställning vid val av hyresgäster. Inte heller skulder som grundar sig på brott utgör i princip något hinder för att få en bostad, eftersom en skuld som grundar sig på brott inte hänför sig till boende.
I Ara-bostadsbeståndet ingås hyresavtal som i regel gäller tills vidare och ett tidsbundet hyresavtal ska endast användas av särskilda skäl. Ett särskilt skäl kan till exempel vara en tidigare hyresskuld eller någon annan bedömning av boendeförmågan. Hyresavtal som gäller tills vidare gäller också serviceboende och stödboende. Hyresavtal och serviceavtal bör inte knytas till varandra och serviceavtalets upphörande får inte leda till att hyresrätten upphör.
Ofta behöver frigivna fångar stöd för sitt boende. Om man vid valet av boende bedömer att den boende behöver stöd lönar det sig att ta med boenderådgivningen redan i början. Genom boenderådgivning kan man förebygga problem, minska eventuella störningar och trygga fortsatt boende.
För många frigivna fångar är ara-bostadsbeståndet den enda möjligheten att ordna boende. I fråga om fångar som friges kan man också tillämpa positiv särbehandling enligt diskrimineringslagen.
Mer om ämnet
Miljöministeriets rapporter 8/2012: Romanien asuminen ja yhdenvertaisuus (Romernas boende och jämlikhetsaspekten, på finska) (Publikationsarkivet Valto)
Miljöministeriets rapporter 6/2018: Romanien asumisen yhdenvertaisuuden seurantaselvitys (Uppföljning av jämlikheten i fråga om romers boende, sammanfattning på svenska) (Publikationsarkivet Valto)
Broschyren Haetko vuokra-asuntoa (Söker du en hyresbostad, på finska) för romska boende och myndigheter (ara.fi)
Ympäristöministeriön ohje romaneiden asukasvalintaan (25.4.2008).pdf
Lagar (Finlex)
Barnskyddslag (417/2007)
Lag om funktionshinderservice (675/2023)
Utlänningslag (301/2004)
Finlands grundlag (731/1999)
Diskrimineringslag (1325/2014)