Skip to main content

Gemensamma utrymmen och serviceutrymmen

Finansierings-, underhålls- och driftskostnaderna för gemensamma utrymmen och serviceutrymmen får ingå i den hyra som tas ut av de boende endast till den del utrymmena är reserverade för de boende.

I objekt för grupper med särskilda behov är det i vissa situationer tillåtet att hänföra sådana skötsel- och finansieringskostnader som orsakas av serviceutrymmen och gemensamma utrymmen som omfattas av Aras stöd till bostadshyrorna. Detta är till exempel möjligt om inga andra hyresintäkter som täcker kostnaderna fås från utrymmena och inget annat följer av annan lagstiftning eller myndighetsanvisning. Serviceutrymmen och gemensamma utrymmen som hanteras på detta sätt kan vara till exempel kök och matrum.

Om hyran för en boende som bor i ett objekt för grupper med särskilda behov utöver kvadratmetrarna i den bostad som används av den boende även omfattar kvadratmetrar i gemensamma utrymmen eller serviceutrymmen som kan användas av den boende, ska i hyreskontraktet utöver antalet kvadratmeter för bostaden som den boende själv använder även den boendes andel av kvadratmeter som hör till gemensamma utrymmen och serviceutrymmen eller graderade kvadratmeter framgå.

De boende ska prioriteras i användningen av serviceutrymmen och tjänster

Av de serviceutrymmen som finns i anslutning till huset och de tjänster som tillhandahålls i dem ska alltid reserveras en tillräckligt stor andel som tillgodoser de boendes servicebehov för de boendes eget bruk, även om serviceutrymmena är avsedda även för andra än dem som bor i huset.

Separat bokföring ska upprättas över kostnader och intäkter för andra utrymmen än sådana som används av de boende. Kostnaderna kan inriktas på hyrorna för bostäderna till exempel i relation till hur de boende har möjlighet att använda dessa lokaler.

Utrymmen för utomstående kunder

Finansierings-, underhålls- och driftskostnaderna för utrymmen som är avsedda för utomstående täcks med avgifter som tas ut från de utomstående för användning av utrymmena och för servicen som erbjuds där, till exempel måltider. Även andra eventuella inkomster kan användas för att täcka kostnaderna. Avgifterna som tas ut från utomstående ska i regel motsvara de avgifter som vanligen tas ut för motsvarande utrymmen och service i samma område.

Om avgifterna som tas ut från utomstående och inkomsterna inte räcker för att täcka kostnaderna för serviceutrymmena, ska den som äger huset stå för resterande kostnader. Även kommunen där objektet finns kan förbinda sig att stå för en del av kostnaderna.

De avgifter som tas ut av de boende för användningen av serviceutrymmena och för de tjänster som erbjuds där får aldrig vara större än de avgifter som tas ut av utomstående.

De intäkter som eventuellt återstår efter att kostnaderna är täckta ska i första hand användas till förmån för de boende i objektet för grupper med särskilda behov, till exempel för att sänka de hyror som tas ut av dem. Ägaren kan dock använda en del av dessa intäkter till eventuella kostnader som orsakas av att utrymmena står underutnyttjade.

Utomstående serviceproducent

Om den som äger objektet för grupper med särskilda behov inte själv är verksam som serviceproducent i utrymmena, ska ägaren på ett öppet och icke-diskriminerande sätt konkurrensutsätta det företag eller den organisation som bedriver sin verksamhet i utrymmena. Serviceproducenten som är verksam i utrymmena ska betala en marknadsmässig hyra för utrymmena till den del som utrymmena används av personer som inte bor i huset.

Hyrorna ska täcka de finansierings-, underhålls- och driftskostnader som de serviceutrymmen som används av utomstående orsakar husets ägare. Om det finns mer inkomster än driftskostnader ska de användas till förmån för husets boende.

Genom de marknadsmässiga avgifter som tas ut av utomstående och den marknadsmässiga hyra som tas ut av serviceproducenten som är verksam i utrymmena säkerställs konkurrensneutralitet, dvs. att den aktör som är verksam i de utrymmen för vilka det har beviljats understöd inte får obehörig vinst jämfört med andra aktörer som producerar motsvarande tjänster i samma område. Syftet är att hålla isär det statsstödda boendet till skäligt pris och den marknadsmässiga serviceproduktionen.

Beaktande av bestämmelserna i lagen om funktionshinderservice

Om ett objekt för grupper med särskilda behov är avsett för personer med grava handikapp ska man beakta bestämmelserna om avgifter i lagen om funktionshinderservice. Välfärdsområdena ansvarar för att ordna service för personer med grava handikapp.

Välfärdsområdet ansvarar även för service- och lokalkostnader som är hänförliga till tjänster enligt lagen om funktionshinderservice.

Den som ordnar serviceboende kan ta ut en avgift för sådana kostnader som boende även annars orsakar. Vanliga kostnader är till exempel hyres, el- och vattenavgifter. Särskilda kostnader i samband med serviceboende kan tas ut om personen får ersättning för dessa med stöd av en annan lag än lagen om funktionshinderservice. När det i ett ARA-objekt för gravt handikappade personer blir kvar kostnader för gemensamma utrymmen och serviceutrymmen efter investeringsunderstödet, ansvarar välfärdsområdet för kostnaderna på det sätt som förutsätts i lagen om funktionshinderservice.

Mer om ämnet

Uthyrning i andra hand i objekt för särskilda grupper – vem ansvarar för vad?

JavaScript errors detected

Please note, these errors can depend on your browser setup.

If this problem persists, please contact our support.