Beaktande av kvadratmeter vid hyresbestämning

Självkostnadshyran bestäms i enlighet med antalet kvadratmeter bostadsyta i de utrymmen beviljats stöd av Ara. Sådana utrymmen är bland annat boendeutrymmen och serviceutrymmen.

Innan samfundet börjar fastställa hyran ska det kartlägga det bostadsbestånd som det äger och utreda vilka kvadratmeter som beaktas i hyresbestämningen enligt självkostnadsprincipen och vilka kvadratmetrar som inte beaktas.

Kartläggning av bostadsbestånd och ekonomiplanering

Som grund för hyresbestämningskalkylen och bokföringsuppföljningen av fastighetsbeståndet ska ägaren av ara-hyresbostäder kartlägga bostadsbeståndet i sin ägo och bedöma hur bestämmelserna om hyresbestämning påverkar bostadsbeståndet i fråga.

Samma ägare kan äga

• bostadsbestånd som byggts med statligt stöd och som omfattas av användnings- och överlåtelsebegränsningar

• bostadsbestånd som redan har befriats från ovan nämnda begränsningar

• fritt finansierat bostadsbestånd

• affärs- eller serviceutrymmen i anslutning till hyreshuset, för vilka hyresbestämningen är obegränsad

Skyldigheten att kartlägga utrymmen som hyrs ut gäller både ägaren och den som hyr ut lokalerna i andra hand.

Självkostnadshyran bestäms i enlighet med antalet kvadratmeter bostadsyta i de utrymmen beviljats stöd av Ara

Till självkostnadshyran godkänns inte kostnader som orsakas av finansiering och underhåll av andra än de lokaler, konstruktioner, anordningar och utrustning som godkänts i Aras beslut. Finansierings- och underhållskostnader för lokaler som inte omfattas av Aras stöd kan alltså inte täckas med intäkter från lokaler som omfattas av självkostnadshyresbegränsningen. Det är däremot tillåtet att använda överskott som insamlats från uthyrning av andra lokaler än de som omfattas av självkostnadshyresbegränsningen för att sänka hyran för lokaler som omfattas av Aras stöd.

Om objektet har lokaler som inte omfattas av Ara-stöd, till exempel affärslokaler, ska dessa lokaler behandlas separat vid hyresbestämningen och bokföringen. Hyra får inte tas ut av de boende för lokalernas kostnader.

Kvadratmeter som ska beaktas i hyrorna för objekt för grupper med särskilda behov

I objekt för grupper med särskilda behov kan skötsel- och finansieringskostnaderna för serviceutrymmen och gemensamma utrymmen hänföras till bostadshyrorna, om hyresintäkter som täcker kostnaderna för dem inte fås från en annan aktör eller om inte något annat föreskrivs i annan lagstiftning (i till exempel lagen om funktionshinderservice). Kök och matrum är exempel på sådana.

Kostnaderna kan hänföras till bostadshyrorna i förhållande till de boendes möjligheter att använda serviceutrymmen och gemensamma utrymmen.Närmare anvisningar om hyresbestämning för grupper med särskilda behov finns i avsnittet Gemensamma utrymmen och serviceutrymmen.

Planering av bokföringen

Dokumentationen av hyresbestämningen och den bokföringsmässiga uppföljningen påverkas av både regleringen av hyresutjämningen och av skyldigheten att upprätta en efterkalkyl. I praktiken förutsätter bestämmelserna att kostnadsstället för varje objekt bokförs separat. Vid behov kan man också inom objektet bli tvungen att specificera intäkter och utgifter för olika redovisningsobjekt i bokföringen.